Kriget som scen

Desmond Tutu är en liten man med ett stort leende. På scenen under bokmässan i Göteborg försvinner han nästan ner i den stora fåtöljen. Marika Griehsel intervjuar och Tutu verkar inledningsvis någon helt annanstans. Men så är han tillbaka. Samtalet pendlar mellan högt och lågt och Tutu berättar skrattande att under apartheid-tiden valde man uteslutande att publicera bilder där han såg vild och farlig ut. Även om han i verkligheten sa “vi måste kämpa för freden”, så lät man bildtexten bli “nu är det krig!”. Publiken skrattar med och man har svårt att tro att denne vänlige man skulle ha kunnat framstå som hotfull.

Facebook

En del företeelser far fram som drev i de svenska tidningsspalterna – Facebook är det senaste exemplet på något som det skrivits om i snart sagt varje krönika, blogg eller nyhetsartikel den senaste tiden. Och Retorik.se vill inte vara sämre. Vad är då Facebook? Det är en så kallad community eller mötesplats på nätet. Facebook har kallats för ett Lunarstorm för vuxna, det vill säga en plats där du presenterar dig själv och håller kontakt eller skapar kontakt med avlägsna vänner, kompisars kompisar eller andra intresserade. Här kan du skriva meddelanden, skicka bilder och filmer, chatta med likasinnade i olika nätverksgrupper. Här kan du också kika på vilka dina vänners vänner är – och på så sätt kanske få kontakt med folk som du en gång var bekant med – eller vill bli bekant med. Med mera.

Facebook startades i februari 2004 av en Harvardstudent och hans tanke var från början att skapa ett forum för endast collegestudenter. Intresset växte dock och nu påstås sajten var en av de mest besökta i världen för tillfället. Idag lär det finns omkring 3o miljoner användare.

Om Facebook kommer att ge upphov till några nya svenska ord återstår att se, verben att facebooka eller ansiktsboka har redan synts i spalterna.

Via denna länk kan du skapa dig ett eget gratiskonto, sedan kan du ut och leta nya och gamla bekanta: Facebook

(September/oktober 2007)

Livspusslet

I valrörelsen i höstas talade många politiker, inte minst Fredrik Reinfeldt, om många människors dagliga kamp för att få ihop alla bitar i vars och ens livspussel. Uttrycket myntades av fackföreningen TCO, enligt egen utsago. Redan i valrörelsen 2002 drev TCO kampanjen ”Jobb, Hjärta, Familj”, där frågan om hur människor praktiskt ska få ihop sin vardag med både yrkesliv och familjeliv, stod i centrum. Ordet Livspusslet var fött.

TCO är så nöjda med sitt ord att de har registrerat Livspusslet som ett varumärke. ”Livspusslet … har nu införlivats i ordförrådet hos såväl politiker som journalister i Sverige och det är vi glada för. För ju fler som känner till ett problem, och sätter namn på det, desto större möjligheter att hitta lösningar”, skriver förbundets projektledare för Livspusslet på TCO:s hemsida. (Kanske är det vägen att gå om man vill att alla bitar ska falla på plats? Att skaffa sig en egen projektledare för Livspusslet.)

Läs mer om förbundets arbete kring frågor om föräldraskap, yrkesliv och jämställdhet via följande länk.

Läs också Karolina Ramqvists mycket intressanta artikel i Arena om det nya ordet och dess innehåll. Hon skriver bland annat: ”Idag finns livspusslet med i alla partiers retorik. På ett plan är det det största tecknet på att ett antiauktoritärt, antipatriarkalt tänkande har om inte slagit igenom så i alla fall förändrat förutsättningarna för politiska förhandlingar i Sverige. Livspusslet lägger upp det privata i offentligheten och uppgraderar hemmet och det obetalda arbete som utförs där till en riksangelägenhet. Det är ett subversivt ramverk som för tillfället fylls med mest konservativ ideologi. Det är på en gång scenen för regleringen av kvinnans villkorliga frigivning och reaktionen på densamma; en scen som feminister har snickrat på i evigheter, men som i skepnad av just ett ”livspussel” ger en möjlighet att tala om könsskillnader och jämställdhet utan att behöva nämna feminism. I valrörelsen 2006 försvann jämställdhetsfrågorna på grund av dels SVT:s Könskriget och dels fi, som fick andra partier att styra bort från jämställdhet. Det som från början varit jämställdhetsfrågor blev frågor om livspussel. Och eftersom det gemensamma i livspusslet finns till för att stötta familjen och inte tvärtom, som i folkhemmet, blir till exempel ett kristdemokratiskt vårdnadsbidrag inte en inskränkning på alla kvinnors frihet utan bara ännu ett sätt för den individuella familjen att välja att leva sitt liv. Något som andra ska skita i.” Hela Karolina Ramqvists artikel finner du här.

(juni-augusti 2007)

En sjukhusclowns tankar

Dagarnas innehåll varierar som väderleken och som sjukhusclown gäller det att vara beredd på precis vad som helst. En dag när vi hade förvandlats till clowner tog vi som vanligt hissen för att komma till barnavdelningen. På väg upp öppnades hissdörrarna för att släppa in nya resenärer. När de fick syn på oss studsade en del kroppar liksom till, ögon vidgades, leenden spred sig och en kvinna sa:

– Vad glad jag blir! Ni är så underbara!

När vi klev ur hissen önskade alla varandra en fin dag. Vi såg, längst bort i korridoren, killen som jobbar på transport. Vi känner varandra och han vinkade till oss, med hela kroppen. Vi mötte en liten flicka, vi kände, och hennes mamma. De var på väg till apoteket för att hämta flickans medicin. Hon ville gärna att clownerna skulle följa med. Sagt och gjort. Mamman körde barnvagnen och bredvid marscherade flickan på tunna men bestämda ben ihop med oss clowner. Apoteket var välfyllt med väntande människor. Under tiden som mamman hämtade medicinen fick vi ett sådant där typiskt clowninfall.

– Ska vi sjunga en sång?
– Ja, Imse vimse spindel, föreslog vår lilla vän.

Med hög och klar röst sjöng den späda flickan, så att hela apoteket höll andan för en stund. När sången var klar bröt applåder och jubel ut hos vår spontana publik. Flickan lyste och vi skrattade tillsammans. Några månader tidigare hade hon varit nära att dö.

När dagens arbete är avslutat går jag avsminkad och anonym ut genom sjukhusentrén, som vem som helst. Jag möter ett barn jag träffat som clown tidigare under dagen. Men det är bara jag som vet att vi har träffats. Bara jag vet hemligheten…

Alice Barte, Sjukhusclown Clownronden

Det är inget fel på stolarna

Det är eftermiddag och konferensgästerna har suttit riktigt illa under förmiddagen (stolarna är nämligen ihopsatta i trånga rader). En konferensgäst går till tjejen i receptionen för att framföra detta.

– Stolarna är rätt obekväma…

Svaret kommer lika hastigt som aggressivt:

– Det förstår jag inte. Det är ingen som klagat förr, folk brukar tycka om dem. Det är Lammhults och vi kommer INTE att köpa nya!

Utan att få ur sig ett ord, för vad svarar man på sådant, går konferensgästen tillbaka till sin grupp. Service är svårt tänker vi som får höra vad konferensvärdinnan svarade, fast hon kanske bara var överhettad så här på den första riktiga sommardagen.

Berättat för Erik Mattsson

Lida pin

Hos polisen, på passavdelningen där man beställer nya pass, är det kö till toaletten. Någon tar god tid på sig därinne. Man väntar och väntar. Och sedan väntar man lite till. Till slut tappar en man fattningen och kliver fram.

– Det är fler som vill in, säger han, och knackar hårt på dörren.

Efter ytterligare en smärre evighet kommer det ut en ung kille med en oerhört rufsig frisyr som han uppenbarligen ägnat mycket lång tid åt att skapa. Just då han kliver ut från toaletten är det hans könummer och han går fram till kassan. Där möts han av en polisassistent.

– Först ska du mätas, säger hon morskt

Innan killen hinner reagera har han förts mot väggen och den klassiska mätpinnen (en linjal på väggen med en utskickande pinne som visar längden). Snabbt och vant trycker assistenten ner pinnen i killens omsorgsfullt arrangerade frisyr. Hon tar ingen hänsyn till att hon plattar till hela frisyren. Killen, som plötsligt inser vad som hänt, rycker till som om han fått en elektrisk stöt.

– Nu kan du komma fram till kameran

Desperat försöker han ordna till sitt hår på de få metrarna som står till buds innan han, med tårar i blicken förs in till kameran.

Berättat för Erik Mattsson

Nystartsjobb

Den borgerliga regeringen har sedan årsskiftet på bred front lanserat de så kallade nystartsjobben. Bland annat har begreppet gjorts känt genom en reklamkampanj. Nystartsjobb innebär att arbetsgivaravgifterna tas bort för dem som varit arbetslösa, sjuka, förtidspensionerade eller levt på socialbidrag i mer än ett år. Syftet är att ge en morot till företag att anställa människor som tidigare haft svårt att återinträda på arbetsmarknaden.

Enligt SVT:s Rapport 3313 personer fått nystartsjobb sedan reformen infördes den 1 januari, en tredjedel av de som fått jobb hittills är utlandsfödda, uppger Rapport. Arbetsmarkandsminister Littorin har tidigare signalerat att han tror att 10 000 personer i månaden ska få nystartsjobb.

Läs mer på Arbetsförmdelingens sida: www.nystartsjobb.se

(april-maj 2007)

Kokt potatis eller stekt?

Vid ett kommunalt vattenverk går larmet om att ett stort rör sprungit läck kvällen före julafton för ett par år sedan. Två gubbar kallas ut med “lilla grävaren” och inser efter nån timmes grävande i snöslasket och med det isande vattnet runt stövlarna att deras grävare inte kommer att duger för det här jobbet. Just då gubbarna inser att det inte blir nån julefrid i år, dyker den dam utanför vars hus man grävt gropen upp. Hon ser inte vidare glad ut:

– När blir det färdigt, frågar hon, det är ju skamligt att ni ska hålla på med detta just nu. Ska man inte ens kunna koka sin potatis?

Gubbarna tittar upp, och den ene av dem surnar till ordentligt. Jag slänger kärringen i gropen och skottar över, tänker han, men det han säger förvånar honom själv; för med lugn röst säger han:

– Kanske damen skulle kunna steka sin potatis istället, för el har vi ju.

Denna berättelse använder man än i denna dag inom förvaltningen som ett exempel på vad man menar med att vara kundorienterad.

Uppsnappat av Erik Mattsson

Garderobsbesvär

Jag började på den andra sidan, på landskansliet, kring 1967, med körkort, socialmål. civilförsvar, överexekutor och annat.

Första dagen kom jag väldigt tidigt, omkring halv åtta. Inte en käft var där, på Slottet i Örebro. Jag letade mig upp och hittade rätt avdelning och rätt kapprum. Var ska jag hänga min rock, undrade jag. En del galgar var märkta med namn, dom undvek jag. Längst in blir nog bra, tänkte jag. När det var lunch och jag skulle hämta min rock fick jag en klapp på axeln och min sektionschef, förste länsassessorn Johansson sade:

– Unge man, det där är min galge. Jag har hängt där i 25 år och det tänker jag fortsätta med.

Det visade sig att man hängde kläderna i lönegradsordning. Förste länsassessorn längst in – där jag hade råkat hänga min rock – sedan länsassessorn, förste länsnotarien, länsnotarien, länsassistenten, förste landskanslisten osv. osv. ned till yngsta skrivbiträdet. Jag som var extra landskanslist, skulle ha hängt min rock nånstans i mitten.

Berättat av Björn Thärnström i boken “Byråkrater berättar”

Rymdfeber

Veckorma före jul var rymden det återkommande temat i all svensk press. Inte för det att Kristus skulle vara uppstånden och på väg mot jorden på julaftonen, utan för att den emigrerade norsksvensken Fuglesang var på väg mot rakt motsatt håll. Efter månpromenaden 1969 har väl det svenska intresset för människor i rymden inte varit större.

I Bloggosfären har rymdhysterin också satt sina avtryck. Här några exempel:

”Visst är det lattjo att Sveriges nye hjälte är en vanlig elektriker. Vem har hört talas om att en elektriker blivit betraktad som hjälte tidigare? Men nu har en elektriker blivit hjälte bara för att arbetsplatsen är litet udda. Christer Fuglesangs viktigaste jobb under veckan är tydligen att koppla om ett antal elledningar på rymdstationen. […] Jag saknar dock den viktigaste uppgiften. Nämligen hur Fuglesang gör när han jordar?” skriver FotoLasse.se. Läs hela bloggen här

Och så här kommenterar Åsiktstorped: ”Mannen som för all framtid kommer vara känd som förste svensk i rymden klev just av linje 13 mot Norsborg vid station Skärholmen. ’Jag vill tacka svenska folket för allt stöd, och SL som gjorde resan möjlig’, sade astronauten inför medieuppbådet (en skribent från Mitt i Söderort och två bloggare). Infrastrukturminister Åsa Torstensson kunde tyvärr inte närvara, då Skärholmen av DN bedöms som ’charmig förort, så länge man slipper vara där’, men hälsade i ett telegram att ’Jag är otroligt avundsjuk på dig som får åka tunnelbana. Själv får jag bara åka taxi eller egen bil. Och ibland regeringens flygplan.’” Läs hela bloggen här.

Här fler bloggar på temat Christer Fuglesang här

Och här hittar du Christers egna ord.

(februari-mars 2007)

”Det där är rätt otillbörligt trams.”

Carl Bildt i TV4, 7 januari, om att Ulrika Messing kräver en garanti av statsminister Fredrik Reinfeldt om att Bildt inte i utbyte mot optionerna han fått har lovat Vostok Nafta hemliga motprestationer.

januari 2007

Klimathotet

Denna vinter har i stora delar av landet hittills mest sett ut som en ljummen höst. Snön skiner med sin frånvaro och regnoväder har lett till översvämningar på västkusten. Under den senaste tiden har vårt globala klimat också stötts och blötts i tidningar och tv. Går vi mot en snar katastrof? Det är delade meningar om det men knappt någon har väl kunnat undvika att börja reflektera över kopplingen mellan klimatet och den egna livsföringen.

På Aftonbladets egen klimathemsida har över 300 000 personer skrivit på ett löfte om att göra något av följande: byta till lågenergilampor, köra mindre bil, sänka rumstemperaturen, ta tgå i stället för bil och att åka mer kollektivt, cykla och gå. Kanske säger genomslaget att frågan nu faktiskt engagerar svenskarna. Den pessimistiske hävdar dock att Expressens kampanj om sänkt bensinskatt också lockade många för en tid sedan och att det som verkligen engagerar en stor mängd människor är frågor som rör den egna plånboken. Det är till intet förpliktigande att lova att byta ut sina glödlampor i en webbenkät.

SVT har  också dragit sitt strå till stacken. De har visat programmet Planeten och på programmets hemsida kan du finna enkla tips på vad du själv kan göra. Här finns också en diger länksamling till sidor om allt från naturvård, rättvisehandel och till exempel spel. SVT har också en hemsida om klimatet. Där konstateras till exempel att Europa i år har upplevt den varmaste hösten på 500 år.

Den förre vicepresidenten Al Gores film ”En obekväm sanning” slår fast att det är tio år kvar. Han har också sammanställt en lista på saker som du kan göra, som är ganska lik den som Aftonbladet tagit fram. Här finner du den listan.

(december-januari 2007)

”Yes, it´s fina fisken!”

Den svenska astronauten Christer Fuglesang svarar på markkontrollens retoriska fråga ”So, Christer, would you say that this is ‘fina fisken’?”. Detta skedde efter att svensken just utfört sin andra, fem timmar långa, rymdpromenad utanpå den internationella rymdstationen ISS. Uppdraget lyckades och stämningen var euforisk, rapporterar TT:s utsände. Var TT befann sig förtäljer inte historien.

december 2006

Centralstationen i Göteborg

Det hände på Göteborgs Central för länge sedan att taxeringsintendent Elving skulle ta tåget upp till Strömstad. Han gick då lite nära kanten på perrongen, så en stationskarl ropade då till honom:

– Hörrödu där, flytta dig inåt för det kommer ett tåg!
– Jag ska be att få upplysa om att jag är taxeringsintendent i Göteborgs och Bohus län, ropade Elfving tillbaka.
– Det blir du inte länge till om du går där, hojtade stationskarlen.

Berättat av Arne Buregård i boken “Byråkrater berättar”

Alliansregering

Sverige har enligt den nu gällande terminologin en alliansregering. Tidigare har ordet koalitionsregering varit det förhärskande när man talat om en regering som består av företrädare från flera partier. Men idag säger vi alltså oftare alliansregering. Det hela kommer sig förstås av att partierna i regeringen ingår i den så kallade Alliansen, som skapades redan innan de blev en regering. När en svensk säger ordet Alliansen vct de flesta vad han eller hon menar. Alliansen har blivit ett begrepp. En medlem i en allians kallas allierad. Få skulle dock få för sig att kalla medlemmarna i Alliansen  för ”de allierade”. ”De allierade” avser nämligen några andra – alliansen mellan staterna Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen under Andra världskriget.

Företeelsen att ”privatisera ord” är inte ovanlig. Pressen är primus motor i att ettiketera företeelser enligt den modellen. En del företag och organisationer har också på eget bevåg tagit sig namn som signaler allvis eller försöker skapa en legitimitet att tala för samtliga i en grupp. Namnet Svenskt näringsliv, är ett sådant exempel. Talar den organisationen för hela det svenska näringslivet? Det kan synas så. Det tidigare namnet SAF – Svenska arbetsgivareföreningen signalerar helt klart något annat (SAF och Sveriges industriförbund bildade gemensamt Svenskt Näringsliv, 2001). När får vi företaget BANKEN eller den statliga myndigheten VERKET?

(november 2006)

”Det är journalistik på KPML(r)-nivå.”

Utrikesminister Carl Bildts aktieinnehav har varit på tapeten en längre tid. Är det lämpligt med en utrikesminister som har privata intressen i rysk naturgas, frågar sig många efter avslöjanden om att Bildt äger optioner i ett företag som kontrolleras av ryska Gazprom. Senare skriver Göteborgs-Posten om att Bildt också har aktier och optioner i den amerikanska kapitalförvaltaren Legg Mason, som kritiserats för att ha investerat i vapen och porr. Carl Bildt konstaterar i ett skriftligt svar till tidningen att Legg Mason är ett av de största finansförvaltningsbolagen i USA, som i dag har hand om sparande på 7 000 miljarder kronor i olika bolag och fonder. Kronikaet ovan är från det inlägget.

november 2006

Hemtjänstens fasor

I en liten stad i Bergslagen berättar två kvinnor i hemtjänsten om sin första dag på jobbet:

De blev utkallade på ett larm och nervositeten steg, så pass att de hade svårt att hitta adressen. Väl framme kommer ingen och öppnar då de ringer på utan de får ta sig in med sina egna nycklar.

Precis innanför dörren möts de av en fasansfull syn: där ligger en man med båda benen vridna i ut från kroppen, det ena benet pekar rakt utåt. Den ena kvinnan blir lätt illamående men lyckas få sinnesnärvaro nog att ringa räddningstjänsten. Allvarliga benbrott på båda benen.

I samma stund hör hon en svag röst inifrån rummet, där en liten kvinna sitter:

– Ta av proteserna helt, det är lättast.

I ambulansen – som för säkerhet skull transporterar mannen till sjukhuset – kommer nästa problem. Var ska man göra av proteserna? I brist på plats placerades dessa slutligen med fötterna uppåt vid sidorna av mannen. En någon egendomlig syn. Men nöden har ingen lag sägs det.

Berättat för Erik Mattsson

Licensskolk

För att ha rätt att ha och använda radio och TV krävs att man betalar sin tv-licens. Tv-avgifterna finansierar public service, det vill säga Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Radio. ”Sveriges folkvalda politiker har av demokratiskäl beslutat att systemet med tv-avgifter är det bästa sättet att finansiera en oberoende public service. På så sätt blir finansieringen stabil och konkurrerar inte med andra verksamheter”, skriver Radiotjänst på sin hemsida. Den åsikten delar uppenbarligen inte den nu avgångne kulturministern Stegö Cilò (m) eller migrationsministern Tobias Billström. När får den folkvalde riksdagsmannen och moderate ministern Billström stå till svars för att han i tio år – med uppsåt – ha licensskolkat och därmed brutit mot den svenska lagen, som hans bänkkkamrater i riksdagen beslutat om?

(oktober 2006)

Vardag i Vansbro

Ett litet samhälle i Dalarna som lever upp om lördagarna då resenärerna till och från Sälen stannar för att tanka. Systembolag, apotek, ett fik och Gunde Svans konferensanläggning i de gamla lokstallarna. Ingen mördande konkurrens om invånarna kvällstid alltså. Denna kväll visar bion i kommunalhuset Al Gores En obekväm sanning. Hösten har varit strösslad med väckarklockor om tillståndet för vår planet. I alla tänkbara kanaler har de ringt i form av grafik över hur fort glaciärerna smälter, hur mycket energi som krävs för att hålla apparater på standbyläge, hur många ton koldioxid en flygning till London kräver. Biografföreningen erbjuder invånarna att gå på djupet i frågan. Ledamöterna i miljönämnden har av sin ordförande blivit ombedda att se filmen som bara visas en kväll. Ridån går isär. I den 320 platser stora salongen sitter sju personer. Ett par ledamöter, några gymnasielärare och min pappa – som ringer efteråt, lite bekymrad över grannarnas ointresse. Men vem vet, de kanske var hemma hela högen och bytte ut sina oljepannor mot flis. Man ska vara varsam med att dra växlar, men nog var det många icke tagna chanser?

Marit Larsdotter

Snackis

Detta ord, med en släng av sjuttiotal i formen, är på allas läppar. Ordet fick rejäl lyftkraft av att den förtalskampanj som riktades mot Fredrik Reinfeldt (och som senare visade sig ha en socialdemokratisk upphovsman) var betitlad ”Veckans snackis”. Numer tycks det mesta kunna bli en snackis och förvånansvärt snabbt har detta ord också letat sig in även i de mer ansedda tidningarna.

Sjuttiotalsmodet har ju redan varit inne och vänt, men först nu är sjuttiotalsspråket på ingång. Kanske är fler is-ord att vänta, kanske rentav en renässans för pojknamnen med y i slutet.

(september 2006)

”Jag är rebell och äventyrare.”

Premiärlejonet och tandläkaren Alice Timander meddelar till TT Spektra att hon är trött på att bli betraktad som en kläddocka och bara förknippas med ”kläder och sånt”. Hon berättar att hennes sommarprogram den 21 juli 2006 kommer att handla om helt andra saker.

augusti 2006

Fit Sliq

Det är inte lätt att hitta anslående och säljande namn på varor och tjänster. Men frågan är om inte Hennes & Mauritz nu har hittat det optimala namnet på sin nya jeanskollektion. För gratis publicitet får de iallafall och bilder på byxmodellen har redan publicerats i åtminstone någon av kvällstidningarna. ”Vi strävar efter namn på våra produkter som ska beskriva dess egenskap och som är gångbara på den internationella marknaden” säger Anna-Carin Björne, presschef på H&M, till Dagens Nyheter.Tydligen har bolaget den här gången dock glömt bort att ta reda på hur väl namnet passar på den svenska marknaden. Eller?

Hennes & Mauritz är väl knappast kända för att dra sig för sexanspelningar i kampanjer och butiksskyltning. Den rumpputande modellen Anne Nicole Smith i bolagets underklädeskampanj kring jul för några år sedan hade förstås som enda syfte att väcka så mycket uppmärksamhet som möjligt. Och, oj vilken utdelning företaget fick. Till och med på DN:s kultursidor publicerades bilden och H&M tackade och tog mot. Hur marknadsstrategiskt namnet på oralsexbyxan Fit Sliq är, låter vi dock vara osagt. Men nog får bolaget åter mycket publicitet. Och all publicitet är som bekant god publicitet.

Se även följande artikel i DN om H&M:s nya samarbete med Madonna: DN Ekonomi

(juni/juli 2006)

Fågelinfluensa

Minns ni Creutzfeldt–Jakobs sjukdom? Minns ni jakten på de galna korna och masslakten i dess spår? 1990-talets stora samtalsämne har vi så när hunnit glömma när larmen om fågelinfluensa nu briserar. Varje dag rapporteras om enstaka döda djur funna i Sverige, som bär på smittan. Frågan de flesta ställer sig idag är väl om vi behöver vara rädda för en pandemi (ännu ett nytt ord vi lärt oss på senare tid, världsepidemi). Smittskyddsinstitutet skriver lugnande att det största hotet mot människan inte är fågelinfluensan i sig, utan risken att den ska ge upphov till en helt ny influensavariant som har förmågan att sprida sig snabbt bland människor. Hur stor den risken är verkar svårt att svara på.

Att kreativiteten följer i larmrapporternas spår kan man utläsa av en kort surfning på nätet. På www.fagelhysteri.se kan du finna och köpa t-shirts med texter som ”Stanna inomhus: Fågelhysterin sprider sig”. På sajten www.influensaskydd.se kan du finna ”den unika nanomasken”, som sägs skydda mot influensan. Den går att beställa för endast 399 kr inklusive moms…

Frågor och svar om galna ko-sjukan finns på Livsmedelsverkets hemsida: Livsmedelsverket

Och på Smittskyddsinstitutets hemsida kan du läsa om fågelinfluensan: Smittskyddsinstitutet

(april/maj 2006)

Karikatyr

Den som trodde att den uråldriga karikatyren var ett förlegat sätt att väcka debatt och provocera får tänka om. Sällan har reaktionerna på en bildpublicering blivit kraftfullare och väckt en sådan vrede som bilderna på profeten Muhammed i den danska tidningen Jyllands-Posten. Debatten kring publiceringen väcker en lång rad frågor. Vad var det egentliga syftet med att publicera bilderna? Varför blir reaktionerna så enormt våldsamma fyra månader efter publiceringen? Kan detta leda till en ännu större konflikt?

Det är enligt islam förbjudet att avbilda profeten Muhammed. Att någon trots detta väljer att publicera sådana bilder är enligt den muslimska världen mycket provocerande. Att det görs i ett västland, som bland annat engagerat sig på USA:s sida i Irak, spär troligen på reaktionerna ytterligare. Enligt frilansjournalisten Salam Karam hänger de våldsamma reaktionerna också ihop med det nyligen genomförda valet i Palestina. ”Genom att peka ut Danmark som den värsta fienden försöker man fiska islamistiska röster, det är helt ett politiskt spel”, säger han till SvD.

Vilka vidare följder konflikten får är förstås omöjigt att svara på. Brinnande ambassader, bombhot och massprotester kan, enligt experterna, följas av sprängattentat. ”Det värsta som kan hända är att det utvecklas till en kamp mellan den muslimska världen och väst. Då kommer vin Laden med flera att skicka tackkort till Fogh-Rasmussen och Jyllands-Postens chefredaktör för den bästa gåva de skänkt dem. Det ger vind i segel för de islamistiska krafterna”, säger Mohammad Fazlhashemi, universitetslektor vid Umeå universitet till SvD.

Ordet karikatyr kommer från italienskan caricare, som betyder överlasta, överdriva och har i sin tur kopplingar bakåt till senlatinets carrico – lasta på en vagn. Nu, om inte förr, vet vi att vagnen kan vara fylld med brännstoff.

(mars 2006)

”Vi fick inte bin Ladin, men vi nitade en 78-årig advokat.”

Pratshowvärden David Letterman kommenterar att USA:s vicepresident Dick Cheney nyligen vådaskött en jaktkamrat. Den 78-årige advokaten Harry Whittington fick en lindrig hjärtattack men sägs inte få några men av det som hände. Enligt uppgift i vissa medier saknade Cheney jaktlicens.

februari 2006

”Vem ska ta hand om barnen?”

Den fd franska premiärministern Laurent Fabius kommentar, enligt tidningen Le Monde, till att socialisten Segolene Royal, fyrabarnsmor och hustru till socialistledaren Hollande, kandiderar till presidentposten. Royal har tidigare innehaft ett flertal ministerposter i den franska regeringen.

januari 2006

Transponder

Ordet på alla stockholmares läppar i början av januari 2006 är transponder. Den övriga delen av befolkningen är kanske inte lika uppdaterade på vad detta ord betyder. Eller snarare: Inte så intresserade. Smaka samtidigt på det vackra nyordet trängelskatt och sammanhanget kanske klarnar. Transponder är namnet på den lilla kombinerade sändaren och mottagaren, som bilisterna förväntas montera i sina bilar. Via den och ett autogiro betalar du avgiften – om du inte gillar att betala manuellt förstås – eller tänkt stjäla någon annans registreringsskylt.

Det är inte sällan som lokalnyheter som gäller Stockholm på något magiskt sätt får vingar och blir riksnyheter. Försöket med avgifter för bilister i huvudstadens centralare delar, som startade den 3 januari, kan nog kallas en sådan. Sällan har väl så mycket skrivits om något som trots allt rör en ganska liten del av den svenska befolkningen. Vi önskar bilisterna lycka till och ber er ha i minne att det hela bara handlar om något så världsligt som miljön.

(jan/feb 2006)

Katastrofkommission

Ordet på allas läppar är katastrofkommission. Den katastrofkommission som den första december, anförd av Johan Hirschfeldt, presenterade sin syn på hur regeringen skötte sig i samband med Tsunamikatastrofen för snart ett år sedan.

Mer finns att läsa på www.katastrofkommissionen.se.

(november/december 2005)

Top