 |
 |
Talarskola
Lite klassisk retorik
Den klassiska retoriken handlar om hur man talar övertygande inför en grupp åhörare. Idag menar vi mycket mer än så med ordet retorik. Ofta inbegrips allt som syftar till att övertyga, oavsett om detta är bilder i en reklamfilm eller text på ett mjölkpaket. Lyckligtvis låter sig den klassiska retoriken tillämpas även på annat än rena talarsituationer. Eftersom retoriken dessutom i mycket handlar om människans sätt att reagera – och detta inte har förändrats mycket på 2500 år – så är retoriken i allra högsta grad aktuell.
Det finns dock delar av retoriken som idag är svåra att efterleva. Den klassiska retorikens arbetssätt att först ska skriva sitt tal och sedan lära sig talet utantill känns främmande för många av oss. Om inte annat så därför att det är mycket tidskrävande att repetera in ett helt tal. I detta avseende kan man säga att den gamla retoriken liknar skådespelarkonsten. Den största skillnaden ligger i att en skådespelare mer sällan skrivit sitt eget manus.
Måste då talaren bli en skådespelare? I en mer bokstavstrogen tolkning skulle man kunna säga att retoriken kräver det. Åtminstone om man med skådespelare menar en person som lärt sig framföra skrivna texter ordagrant på ett sätt så att texten känns som om den föddes i ögonblicket och som om det var skådespelarens egna ord.
Som vi ser det, hur underligt det än kan låta, så är den klassiska retoriken inte i första hand nyckeln till hur du framför ett tal. Retoriken kan lära oss mycket annat. Den kan lära oss att förstå och tolka de många budskap som ständigt sköljer över oss. Den kan lära oss att förbereda tal genom kunskaper om research, upplägg och ordval.
Mer om retorik kan du läsa på Retoriksidan - www.retorik.com.
Den praktiska nyttan
Kunskaper om retorik kan självfallet också göra oss till bättre talare, men för att nå ditt krävs framförallt mycket praktisk träning. Vägen dit är, som vi ser det, fyrdelad:
- Först till det hantverksmässiga. Du måste man lära dig konsten att förhålla dig till din publik, så att publiken vill lyssna. Detta är i första hand ett beteende – i kropp, ansikte och röst – och inte i valet av ord. Detta är dock inget man lär sig i en handvändning. Vi har själva skrivit en hel bok i ämnet (”Att tala så att andra lyssnar”, 2000).
- För det andra måste du lära dig att förhålla dig till ditt manus. Ett manus kan se ut på många olika sätt: OH-bilder, manuskort, handskrivna eller maskinskrivna papper t ex. Oavsett vilket måste du lära dig att hantera detta manus på ett sätt som inte stör publiken eller tar energi från kontakten mellan dig och dina åhörare.
- För det tredje måste du komponera talet. Retoriken bjuder på många goda råd som du kan ha nytta av i det arbetet. (I boken ”På tal om ingenting - om retorikens huvuddrag”, 2002, finns detta beskrivet.)
- Slutligen är det dags att studera in talet. Detta, det kan inte nog betonas, tar lång tid. Med att studera in menar vi inte att man, som i den gamla retoriken, måste kunna hela sitt tal utantill. Innehållets huvuddrag och dess disposition måste du dock behärska. Det är nämligen först då du verkligen kan detta väl som du inte behöver fundera över vad som kommer härnäst utan kan låta orden ”falla fritt” och samtidigt ägna uppmärksamhet åt din publik och deras reaktioner. Mer om hur du kan förbereda dig hittar du på Retoriksidans sidor om hur man förbereder ett tal.
I vart och ett av dessa steg är det klokt att omge sig med rådgivare. Be din familj, dina vänner eller hela tjocka släkten att vara provpublik innan det är allvar. Ty det märkliga faktumet tycks vara att först då du verkligen är förberedd kan talet se levande och oförberett ut. Eller som någon klok person sa: ”Den gode talaren är väl förberedd med noggranna anteckningar – den dålige använder sig av dem.”