Konsten att övertyga
Vi svenskar älskar att prata väder och sällan har vi väl haft så många anledningar till det som denna vargavinter. Tågtrafiken har varit lamslagen, bilar har kört i diket, tak har rasat in på grund av det tunga snötäcket, folk har fått istappar i huvudet – och taxibranschen har gnuggat händerna och talat om snön som det vita guldet. Nu väntar vi på vårfloden – och notan på vad snösvängen kostat våra krisande kommuner.
(jan 2010)
Det hela utspelar sig före mobiltelefonernas tid, då det hetaste som fanns var personsökaren.
Dagen före julafton åker fastighetskötaren hissen ned från det nu helt nedsläckta kontorshuset. Julen är här och hans sista arbetspass för året ska snart vara till ända.
Det är då det händer. Det som inte får hända. Hissen stannar.
Paniken kommer krypande men så inser han till sin glädje att alla hissar just fått moderna nödtelefoner. Han trycker på telefonens enda knapp och väntar andlöst efter signalen i andra änden: så kommer den, en signal, två signaler – det är då han märker att det är hans personsökare som börjat ringa. Och det är då han inser det fasansfulla. Hissens nödtelefon är kopplad till fastighetsskötarens personsökare, den han bär i bältet.
Berättat för Erik Mattsson
Att beslutet om massvaccinering och läkemedelföretagens intressen går hand i hand har vi väl alla insett sedan länge. Att de som beslutar om det hela i WHO har tydliga kopplingar till dem som tjänar storkovan på karusellen har inte varit fullt lika tydligt. WHO, FN:s och världens högsta instans för hälsofrågor har nämligen total sekretess i frågan. ”Ingen får veta vilka som ger de slutliga råden, vilka är de, vilka representerar de, vilka eventuella bindningar har de, vilken kompetens har de”, skriver SvD 2009-11-30, och ger vaccinationsskeptikerna vatten på sin kvarn, då det nu visat sig att det finns tydliga kopplingar mellan WHO och läkemedelsindustrin. Allt medan ”nöff-nöff” sprider sig i stugorna.
(november/december 2009)
Att Nobels fredspris är ett politiskt pris är det väl knappast någon tvekan om. Den norska nobelkommitten brukar dock ha som regel att belöna personer eller organisationer som har uppnått något alternativt strävat eller kämpat med en eller flera frågor under lång tid. Att en pristagare belönas för sin avsiktsförklarig är däremot ovanligt. Barack Obama har varit verksam på sitt ämbete i nio månader. Han har givit många hopp om en fredligare värld – och det är värt att hylla men kanske inte med ett av världens tyngsta pris? Att årets fredspristagare är överbefälhavare för världens största krigsmakt, som dessutom ligger i krig i denna stund, är kanske också ett faktum som borde ha räknats in i den totala bedömningen av Obamas prisbarhet.
(oktober/november 2009)
Ett första dödsfall av en svininfluensasmittad svensk har nu konstaterats och skriverierna om denna nya variant av influensa har nått orkanstyrka. På www.svininfluensan.com kan du läsa allt om spridningsvägar, vaccin etc. Här kan du också se ett antal tv-inslag om the Swine Flu. Enligt experter på området är svininfluensa inte farligare än en vanlig vinterinfluensa men att fler förmodligen kommer smittas eftersom det är en ny variant. ”Svininfluensa sprids normalt inte till människor men det kan mutera eller också kan segment av arvsmassa från olika influensavirus blandas till former som gör det smittosamt från människa till människa”, skriver Wikipedia.
KG Hammar, fd ärkebiskop, i ett replikskifte med Elisabeth Sandlund som sa: ”Jag hittar inte ett enda bibelord som stöder idén om ältenskap mellan människor med samma kön” (september 2009).
Göran Hägglund, KD, i Almedalen 2009.
En pirat är ”en person som olagligt eller utan tillstånd eller dylikt utövar en verksamhet”, enligt Svenska Akademiens ordlista. För någon med många timmars barnboksläsande bakom sig har ordet pirat något fantasifullt, äventyrligt och lite lekfullt över sig. Tröjor med piratflaggemönster finns att köpa i alla barnklädesaffärer du kan tänka dig. Kontrasten blir skarp mot de nutida piraterna, unga somaliska män utanför Afrikas kust, som med skarpladdade vapen kapar gigantiska oljetankers, kidnappar och skjuter folk som kommer i deras väg – och kräver stora lösensummor för att släppa dem levande. Den riktiga nutida piraten är en desperat människa som ser våld som vägen till makt, bort från fattigdom och elände.
De svenska piraterna är av en annan sort. Frågan är hur de de piraterna resonerar när de ”olagligt eller utan tillstånd utövar sin verksamhet”? I den kristna tidningen Dagen intervjuas en av dessa, baptisten Björn som sitter med i Piratpartiets ledning. Kan man vara kristen pirat frågar tidningen och baptisten Björn svarar: absolut. Tidningens journalist frågar i artikeln hur BB ser på budordet ’Du ska inte stjäla’? Baptisten Björn: ”Upphovsrättsintrång är ett brott i dag, men det är inte stöld. Det är två helt olika lagar. Att stjäla ska man inte göra. Det är ju obehagligt. Och kopiering är inte stöld.” Piratpartiet och The Pirate Bay ägnar sig alltså inte åt olagligheter utan åt att ”utan tillstånd eller dylikt utöva en verksamhet”, om vi tolkat deras uppfattning rätt.
Undrar också vad Piratförlagets ägare Jan Guillou och Liza Marklund tycker om att ordet ordet pirat i Sverige idag främst förknippas med folk som inte tycker att upphovsrätt är något att visa någon direkt respekt för? Förlagsnamnet signalerar idag något annat än vad det gjorde 1999 då det som en uppstickare i en förlagsbransch med några styrande jättar var ett friskt alternativ, som stod på upphovsmannens/författarens sida.
(april-maj)
Vi reagerade samtidigt, katten och jag. Ljudet var oväntat och odefinierbart och verkade komma från köket. Jag avbröt mina försök att sova med ena ögat och titta på TV med det andra, och satte mig upp i soffan. Katten, som snarkat högre än Maken som sov djupt i andra änden av soffan, vaknade också och stirrade stint mot köket med spetsade öron. Hade mössen redan börjat leta sig in i huset? Vi satt tysta en lång stund. Inte ett morrhår rörde sig på Katten. När inget mer hördes gäspade hon stort och återgick till sin favoritsysselsättning; att sova. Att jaga eventuella möss som inte dyker upp mitt framför nosen, och dessutom inomhus, var under hennes värdighet. Lata kattskrälle.
Eftersom jag inte var helt övertygad om att där inte fanns något i köket som orsakat ljudet, tassade jag försiktigt mot köksdörren och lyssnade igen. Inte ett ljud. Jag tände lampan och spanade mellan stolsben och dammtussar. Inte ett liv. Lugnad gick jag in i köket och konstaterade samtidigt att kattens matskål var tom. Dags för påfyllning. När jag böjde mig ner för att ta upp den tomma skålen gick kalla kårar längs ryggraden.
Där, alldeles bredvid matskålen, sitter den. Spindeln. Stor som en femkrona och med tjocka, ludna ben. Efter några år på landet har jag visserligen börjat vänja mig så smått vid dessa små gynnare, men när det gäller så är det de eller jag. Jag backade sakta mot köksbordet, rafsade åt mig en ansenlig mängd hushållspapper och smög försiktigt framåt igen. Vi stirrade varandra stint i ögonen, spindeln och jag. Musklerna i mina fingrar spelade och spindeln höjde och sänkte sig mot golvet som för att säga: – Kom an du bara! Snabbare än Clintan drar sin pistol i en gammal spaghettivästern, drämde jag hushållspapperet över spindeln och tryckte till.
Ljudet som uppstår när man krossar en spindel av den här storleken påminner om … ja, jag vet inte vad. Men det ger mig rysningar varje gång. I vilket fall var jag glad över att ha sluppit jaga möss eller, i värsta fall, en inbrottstjuv.
Jag vet fortfarande inte vad det var som väckte mig och Katten …
Annica Ranestedt
Peter Sunde, en av grundarna av Pirate Bay, som kommentar till att försäljningen av inspelad musik har halverats under 2000-talet (DN 2009-02-19).
april 2009
Daniel Westling från Ockelbo (eller prins Daniel, hertig av Västergötland som han snart kan titulera sig) drar ner skratt på presskonferensen i samband med att förlovningen med kronprinsessan Victorias blev offentlig. Frågan handlade om parets egna önskemål om bröllopets storlek (SVT 2009-02-25).
mars 2009
Du kan segla tvärs över Atlanten i en plastjolle, göra lumpen som fallskärmsjägare i kallaste Lappland, hoppa bungyjump, springa ett maratonlopp, ha helskägg, lyfta 200 kilo i bänkpress, köra den häftigaste sportbilen som finns, ha enormt stora biceps, se ut som att du är med i en reklamfilm för Dressman, ha en riktig basröst, bestiga Mount Everest, eller ha hur mycket hår som helst på bröstet, men det spelar ingen roll, för det som skiljer pojkarna från männen, är att ha varit med på en förlossning, och klippt av navelsträngen … Det är det verkliga mandomsprovet. Så om du vill veta mer om hur en förlossning går till, och hur det känns att stå där mitt i natten, med en sax i handen, redo att klippa av navelsträngen – kan du ju alltid fråga en som vet, en riktig man alltså, du kan ju alltid fråga mig.
Patrik Ohlsson
– Woaaaaow, utbrister min 6-årige son med djup inlevelse och med en röst som bara en upphetsad liten grabb kan stadkomma. Han tar ett skutt över diket och försvinner en bit in i terrängen. Vi är på väg hem från skolan och uppenbarligen har han fått syn på något så otroligt att det inte finns några ord. Storasyster, som är 9 år, tröttnar och efter ett par
– Kom igen nuuudååå, jag vill heeem, så går hon i förväg. Lillebrorsan kan verkligen vara en pest.
När sonen till slut kommer tillbaka bär han på … en pinne. En ganska kort, barklös, men kraftig pinne. Hur han över huvud taget har lyckats se pinnen i det höga gräset fattar jag inte.
– Jaha, har du hittat en pinne, säger jag förstående och klappar honom på huvudet i mina tankar. Att göra det rent handgripligt vore en dödssynd.
–Men maaammaaa, det är ju ett laaasersvärd ser du väl, säger han samtidigt som han låter svosch, hwroom, svisch, precis som lasersvärden i Stjärnornas krig. Favoriten för tillfället. Sonen tittar på mig som om jag var något slags underlägset blötdjur och fortsätter framåt längs vägen.
–Vosch, hwroom, svisch, säger han och fäktas med en osynlig Darth Vader.
Det här fick mig att tänka på vuxna män och deras skruvdragare. De vårdar dem ömt och svär när batteriet tar slut eller bitsen försvinner (jodå, till slut har jag lärt mig vad en bits är …). Jag undrar om de i hemlighet låtsas att skruvdragarna är – inte lasersvärd – men väl häftiga laserpistoler som de kan mota bort tjatiga fruar och flickvänner med?
Om man ändå kunde läsa deras tankar …!
Annica Ranestedt
Hade jag bara lutat mig lite till över staketet – bara sträckt ut
armen lite, lite till, så hade jag rört vid det för kvällen
alldeles stilla, spegelblanka vattnet, som låg där så
inbjudande och rogivande och inramade en fantastisk middag,
en oförglömlig kväll. Och då, just då, visste jag att hit måste jag
ta henne – det här måste hon få se, det här måste hon få
vara med om, det här måste hon få uppleva; stillheten, dofterna
och den obeskrivliga utsikten. Hur fantastisk den här kvällen än
var, så skulle den ändå snart överträffas – den dag som hon skulle
komma hit, hon som skulle bli min. Fast jag fortfarande var där
längtade jag redan dit igen. Precis innan solen skulle säga godnatt
begav jag mig hemåt den där ljumma sommarkvällen, med en stilla
längtan och önskan om att snart få vara tillbaka här igen – där dröm
möter verklighet, där Långforsens strand möter Måns Ols …
Patrik Ohlsson
Ur Barack Obamas installationstal (2009-01-20).
februari 2009
Möjligheterna att meddela oss med andra ökar konstant. Om den riktiga kommunikationen mellan människor också gör det är väl mindre säkert. Ibland påminner alla nya bloggar och andra vägar att publicera sig om den gamla sketchen som drev med det folkpartistiska förslaget att ge alla åldringar ett eget rum på långvården. I sketchen ser man en gamling i rullstol som sitter och stirrar in i den kala väggen i sitt egna rum och ropar: Hallå! Idag har många av oss egna rum (hemsidor, bloggar, mikrobloggar) men är det något som lyssnar när vi ropar?
Mikrobloggarna är en förhållandevis ny företeelse. Det innebär i korta drag att du via till exempel Twitter eller Bloggy kort och koncist kan berätta för omvärlden vad du gör, tänker och känner. Förstärker dessa bloggar det offentliga samtalet eller är det bara ett nytt sätt att sprida dynga på. Utan tvekan både och.
En annat nytt forum att meddela sig på är Newsmill, det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt, som det står på hemsidan och vidare: ”Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Här kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg”. På sidan kan du också milla, det vill säga med en färgmarkör visa vad just du tycker om ett ämnesord eller ett namn. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Varsågod: tyck, välj – och publicera.
(jan/feb 2009)
I inledningen på ett nytt år är det många som lovar sig själva att börja träna. Efter kortare eller längre tid kommer så undanflykterna farande. Kanske kan fd proffsboxaren och numera träningsprofilen Paolo Robertos ord ovan mana till viss uthålighet på gymmet. (UNT 2009-01-05)
Den brittiske premiärministern Gordon Brown slant med tungan under en debatt i det brittiska parlamentet om den finansiella krisen. Detta väckte stor muntration hos oppositionen och fick oppositionsledaren att konstatera att de nu var bevisat och till och med på band att Gordon Brown är alldeles för upptagen med att rädda världen när han istället borde ägna krut åt att lösa de nationella problemen. (Aftonbladet-TV 2008-12-13)
december 2008
Det var ett tag sedan en amerikansk president väckte sådan kärlek men Barack Obama är nu givetvis namnet på allas läppar. Fler tror på Obama än på Gud, citerade Mona Sahlin i något tv-program strax efter att valet var avgjort. Och just nu är förväntningarna skyhöga på denne talens gigant.
På Urban Dictionary kan du läsa mer om de elaka definitionerna av hur denna besatthet tar sig uttryck.
Passa också på att läsa om mannen som skriver många av Barack Obamas fantastiska tal, via denna länk till Aftonbladet – Jon Favreau är hans namn.
(november/december 2008)
Italiens nygamle premiärminister Berlusconi gör som vanligt allt för att framstå som seriös statsman. Uttalandet kom när Berlussconi besökte Ryssland 2008-11-07, enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa. ”Med perfekt tajmning kommer den första sensationella tabben”, skriver den stora italienska tidningen La Repubblica i en kommentar.
(DN 2008-11-07)
november 2008
I onsdags skulle jag försöka göra färdigt min altan och hade skaffat de sista detaljerna som krävdes. Så här i efterhand inser jag att jag skulle ha gjort något annat istället, men det gjorde jag inte. Målinriktad som jag är, skall allt vara klart. När jag grävt bort jorden och mätt in var avskiljarna skulle sitta så satte jag igång.
Min fru var hos tandläkaren så det var bara jag och min son hemma. För att sysselsätta honom gav jag honom vattenslangen, han älskar att leka med vatten. Nu bar det sig inte bättre än att han fyllde ett hål med vatten och förvandlade detta lilla hål till en enorm gyttjepöl. I denna pöl klev han med stor entusiasm ner. Till saken hör att han bara hade “foppatofflor” på sig.
Dessa tofflor fastnade i leran och han påtalade detta missnöje, över att inte ha sina tofflor, genom att yla i högan sky. När han sätter igång och skriker, tror jag att de flesta operasångare känner sina begränsningar. Han skriker så högt att bara de mest tränade hundar hör honom. Nu är ju hans pappa en hund, så jag hörde honom.
Samtidigt sitter jag en bit bort och, med samma entusiasm som han kliver ner i pölen, skruvar jag fast mina avskiljare. Till min hjälp i detta arbete har jag en skruvdragare och en “trallskruv”.
Något stressad och oroat tittar jag bort på honom för att se vad det är som hänt. Det låter ju som om han klivit i ett jordgetingbo. När jag konstaterat att så inte är fallet utan att han bara förlorat sina skor, känner jag smärtan. Jag förstår egentligen inte varför det smärtar. Det enda jag gör är att dra in en skruv i en “trätrall”. Och det ska inte innebära någon smärta för hantverkaren. När jag tittar ner inser jag att smärtan beror på att jag inte längre skruvar i “trallskruven”. Under den korta stund jag tittat på honom har skruven böjt sig och “bitsen” har glidit lite åt vänster för att med full kraft träffa min vänstra tumme.
Eftersom skruvdragaren går på max hastighet så har “bitsen” borrat sig in under nageln och vidare upp mot nagelbandet. Det enda jag känner är en obeskrivlig smärta samtidigt som jag börjar må illa och det snurrar i huvudet.
I samma stund har min son tagit sig upp ur sin pöl och med klafsande steg kommer han fram till mig, som just nu sitter på huk med huvudet mellan mina knän. Han skriker oupphörligt; “pappa, pappa, pappa, pappa” och pekar på blodet som forsar ur tummen.
Själv har jag släppt skruvdragaren och gör allt jag kan för att inte svimma. Med min oblodiga hand klappar jag honom på kinden, sväljer och säger; “pappa ser!”. “Snälla lugna dig!”, i ett sista desperat försök att inte svimma och lägga mig i fosterställning.
I själva verket säger jag åt mig själv; “Vad du än gör svimma inte, du vet inte hur länge du kommer att ligga och då kommer du inte att veta vad grabben gör”.
Efter några minuter lyckas jag samla ihop mig. Jag raglar in till vattenkranen och försöker få en bild av vad som hänt. Vattnet smärtar inte så mycket som jag trodde. När jag fått bort blodet ser jag att nageln har gått av från spetsen och upp till nagelbandet. När vattnen har sköljt bort lite mer blod ser jag att “bitsen” har borrat sig ner mot benet i tummen.
När jag inser vad som hänt känner jag att jag håller på att svimma igen. (Jag har skadat mig i arbetet tidigare, men aldrig svimmat.) När jag hänger över vasken i köket kommer jag ihåg att grabben är kvar ute och att jag är ensam med honom. Jag kan inte svimma utan måste gå ut och se vad han gör. Han är ju trots allt bara två år och han kan hitta på vad som helst.
Jag tar ett papper och lindar in eländet och tar mig ut till grabben som står och petar i blodet med en pinne. Han är sprudlande glad och har glömt bort sina “foppatofflor” som ligger nertrampade i gyttjan.
Med stor möda lyckas jag få upp tofflorna och få honom intresserad av dem igen. Han klafsar tillbaka till mig som nu sitter på huk igen för att inte spy.
Lyckligtvis kommer mamma hem och jag kan ragla in till toaletten och ta fram en pincett för att ta bort smuts, hud och kött som bara hänger löst. Efter det medicinska ingripandet söker jag upp sängen för att få stopp på allt som snurrar i huvudet.
Det har nu gått två dagar sedan, och med den dramatik som detta förde med sig borde det åtminstone sluta med att jag behövde sy. Men icke:-(. Man kan knappt se att nageln har delat sig. Nageln är inte ens blå och hålet som jag så tydligt såg innan finns inte ens en krater av.
För att åtminstone känna att jag gjort mig allvarligt illa, lindade jag in tummen i ett oförsvarligt stort bandage. Men idag var jag tvungen att ta bort även det. Nu sitter det ett litet plåster på tummen och det gör inte ens ont längre. Vet du vad det värsta är? Jag höll på att svimma på grund av något som inte ens syns idag! Snacka om antiklimax!
Jonny Simonsson
På senare tid har det könsneutrala tänkandet fått ett allt starkare genomslag. Senast i raden är Vägverkets nya Herr Gårman-skyltar, som i ny version blivit Fru Gårman. Denna satsning är ett kraftfullt slag i luften, har en del hävdat och ett löjets skimmer har lagt sig över den nya satsningen. För vad väntar runt hörnet? En helt könsbalanserad skyltflora, där det finns båda manliga och kvinnliga byggarbetare på skyltarna för Vägarbete pågår eller både män och kvinnor som håller sina barn i handen på skylten som markerar gångväg? Vad som egentligen är löjligt med att skyltarna avspeglar verkliga situationer – med både män och kvinnor – är väl i det större perspektivet egentligen ganska svårt att förstå.
Den nya skyltfloran längs våra vägar är för övrigt en historia för sig. Nyligen har vi begåvats med nya hastighetsgränser och därtill hörande skyltar. Nu för tiden får du på vissa sträckor köra de exotiska hastigheterna 40 km/h och 60 km/h, till exempel. Detta medför i praktiken att du som trafikant tvingas att försöka ta in ännu mer information för att korrekt kunna läsa av trafiksituationen. Detta är motsatt väg mot den gängse pedagogiken för att få folk att förstå och ta in mycket information – att förenkla och renodla. För att ytterligare spä på informationsflödet har man på bred front börjat använda blåa så kallade anvisningsmärken med texten Max 30 km/tim. Dessa ska dock inte tolkas som att det är maxgräns på 30 km/h där, utan att det rekommenderas att du kör max 30 km/h. Det är dock fullt lagligt att köra 50 km/h, vilket den vanliga trafikskylten ofta visar i nära anslutning till den blå skylten. Förvirrat? Skyltinflationen stiger.
(oktober 2008)
Mona Sahlin till TT efter presskonferensen 2008-10-08, med hänvisning till Lars Ohlys inställning till budgettak. Två dagar senare tvingas hon till reträtt: ”Det är inte så att jag har stängt dörren för vänsterpartiet. Jag har uppfattat det som om de har sagt nej och inte ville gå in genom den där dörren. Jag borde ha uttryckt det så också. Men nu får vi sätta oss igen, jag och Lars Ohly”.
oktober 2008
Min äldsta dotter Sandra har två barn, Josefin och Jonathan. Josefin var fem år när denna händelse utspelar sig. Sandra har precis fått veta att hon är gravid, hon och Mats (sambon) samlar familjen för att berätta detta.
Sandra säger med förväntansfull röst:
– Jag har en sak att berätta för er … ni ska få en lillasyster eller bror.
Det blir helt tyst i rummet.
Helt plötsligt utbrister dottern Josefin näst intill med gråt i rösten och med stark vädjan:
– Mamma, mamma du måste ringa till dem och säga att ni har ångrat er … att vi inte vill ha någon bebis.
Efter några dagar återkom familjelyckan och snart kommer det nya barnet.
Paul Bärlund, snart morfar
Det sägs att medierna och etablissemanget i det här landet bara klarar att ha en diskussion igång samtidigt och när OS nu är över finns således åter plats för något annat i spalterna. Så även på denna sida. Lyckligtvis drar de amerikanska partikonventen igång först nu (är det en slump att de ligger efter OS?). Demokraten Obama har kungjort att hans vicepresidentkandidat heter Joe Biden, mannen som enligt elaka tungor har kallats ”fadäs-maskin”. Varför? Jo, Joe har en förmåga att prata lite för mycket, även om de stora skandalerna ännu inte kommit upp till ytan – om de existerar. Det närmaste en skandal – och något som republikanerna givetvis kommer att utnyttjai reklamkampanjer ich annat opinionsarbete – är följande minst sagt tvivelaktiga Biden-kommentar om presidentkandidat Obama: ”Ja menar, här har vi den första normala afrikan-amerikanen som är välartikulerad och begåvad och ren och en stilig kille. Jag menar, det är som i sagoböckerna”. Det uttalandet har Joe Biden senare bett om ursäkt för. Och Barack Obama har av allt att döma förlåtit honom. Nu kämpar de sida vid sida för att inta Vita-huset.
(september 2008)
Senator Hillary Clinton ger sitt stöd till Barack Obama vid Demokraternas partikonvent.
”The biggest deficit in our nations history, money borrowed from the Chinese to buy oil from the Saudis.”
Det drar ihop sig till medaljstrider i parti och minut och vinnarskallarna ska äntligen få sina belöningar efter åratals slit och vedermödor. Nu ska de bli störst, bäst och vackrast. Sverige sänder en trupp på drygt 130 personer, fler kvinnor än män för första gången i historien. Vilka av dessa som i avgörandets stund har den rätta inställningen, timingen, förmågan och turen återstår i skrivande stund att se. Vem blir OS-undret och vem OS-fiaskot? Det tävlas i 302 grenar. Den som orkar får se.
Här några tips på bra OS-sajter: Sveriges Television , Radiosportens hemsida med bl a klassiska OS-refererat från fordom och Svd:s sajt med bland annat krönikor av Ola Wong, medaljlista och OS-programmet i sökbart format.
(augusti 2008)
enator Hillary Rodham Clinton höll ett bejublat tal på demokraternas partikonvent i Denver, där hon med full kraft hyllade sin forne presidentkandidatrival Barack Obama och gav honom sitt fulla stöd. Republikanernas konvent hålls i september och mediernas fokus är av förståeliga skäl just nu mest riktade mot demokraterna i Denver. I tv-reklam spinner dock republikanerna vidare på elakheter som Hilary Clinton sagt om Barack Obama under primärvalskamapanjen. I en film får följande Clinton-Kronika ge indirekt stöd åt senator McCain: ”I know Senator McCain has a lifetime of experience that he will bring to the White House. And, Sen. Obama has a speech he gave in 2002.” Och speakerrösten tillägger: ”Hillary’s right. John McCain for president.” (2008-08-27)
augusti 2008
Stockholms stadsteaters chef och vd Benny Fredriksson svarar på SvD:s fråga om det finns en ekonomisk gräns, när han inte längre kan stanna kvar som vd och teaterchef. Frågan ställd efter att teatern fått minskade statliga anslag och Fredriksson nu blir tvungen att dra ner med 38 tjänster (SvD 2008-08-08)
augusti 2008
Det är morgon och pojkvännen har just glatt sprungit i väg till jobbet. Vad han ännu inte vet är att hon hittat det slutgiltiga beviset på att han faktiskt håller sig med en flickvän till.
Ilskan finner inga gränser. “Den jäveln” är det enda hon kan tänka, “den jäveln”. Så får hon en idé: hon drar ut lådan med hans dyra kalsonger; hon tar upp ett par och sätter sedan saxen i resåren. Metodiskt klipper hon sedan sönder kalsongerna en efter en, medan tårarna rinner ner för kinderna. Då hon slänger ännu ett av alla snytpapper ser hon plötsligt räkskalen från gårdagens räkfrossa i sophinken. Nu får den djävulusiska idén.
Hon ser sig om i lägenheten och blicken fastnar på mellanrummet mellan tröskeln och golvplankorna. Hon trycker ned ett par räkskal som smidigt glider ned och blir osynliga. Då får hon syn på tavlorna som en av hans tidigare flickvänner målat. Hon lyfter ned dem och fäster sedan omsorgsfullt ett par räkskal bakom varje tavla. I ren ilska drar hon sedan ut den tunga frysen och häller ut den sista högen räkor där.
Därefter lämnar hon hans lägenhet för sista gången, nästan lycklig.
Ibland blir man överraskad av kraften i en folkopinion. FRA-lagen, som är namnet på den lagändring, som ger rätt åt Försvarets radioanstalt (FRA) att bedriva utvidgad signalspaning har i engagerat i oväntat breda kretsar, synes det. ”Avlyssningen sägs skydda mot odefinierade ‘yttre hot’. I själva verket är den nya lagen i sig ett allvarligt angrepp på det öppna och fria samhället, i och med att staten bereder sig tillträde till medborgarnas privata kommunikation”, skriver nätverket Stoppa FRA-lagen på sin hemsida (www.stoppaFRAlagen.nu). Engagemanget mot denna lag har också spritt split i det borgerliga lägret och splittrar partier. Gruppen Borgerligt nej till FRA-lagen föddes i juli och har en egen hemsida, där det bland annat framgår att gruppen anser att individens okränkbarhet och frihet är borgerliga kärnfrågor och att FRA-lagen frångår den viktiga rättssäkerhetsprincipen att enbart brottsmisstänkta medborgare ska kunna utsättas för integritetsinskränkningar av staten. Se mer på www.borgerligtnej.se . Debatten lär fortsätta i höst.
Och här ytterligare länkar till FRA-material: Aftonbladet 18/6-08
(juli 2008)
Protestledaren Augusto Pinto till Reuters efter att de 65 medlemmarna i Östtimors parlament bland annat beslutat att ge sig själva varsin lyxig stadsjeep värd ungefär 800 000 kronor. Östtimor är ett av världens fattigaste länder med en medelinkomst på under en dollar per dag. (TT Reuters 2008-07-07)
juli 2008
IT-entreprenören Johan Stael von Holstein svarar på frågan om han någon gång grämer sig över de pengar han förlorade i och med att it-bubblan sprack och vilka försakelser han har fått göra. I Göteborgsposten berättar han att han tjänade sex miljarder på sex år – och förlorade allt på ett halvår. (GP 2008-05-17)
juni 2008
Malin Johansson, marknadschef på Tre om det faktum att det enbart är kvinnor i hennes arbetsgrupp (Metro teknik 20/5-08)
maj 2008
En läkare – nyanländ till Sverige vid den tiden – berättade om ett av hans första patientmöten i Sverige. Inledningsvis bad han patienten berätta så utförligt hon kunde om sin sjukdomshistoria. Kvinnan berättade och återkom flera gånger till sina promenader med chefen. De var ute på kvällarna och även ibland tidiga mornar, visade det sig, och kvinnan sade sig uppskatta dessa promenade mycket.
Möjligen var detta något en svensk chef förväntades göra, tänkte han, kanske något helt normalt. Men efter en stunds grunnande beslöt han ändå att fråga lite närmare om deras relation. Då läkaren ställt frågan blir kvinnan först alldeles tyst och därefter börjar hon gapskratta:
– Jag promenerar inte med chefen utan med min schäfer, svarade hon fortfarande storskrattande.
I skrivande stund är det ännu inte klart vem som blir demokraternas presidentkandidat i USA. Enligt vissa medier har dock Obama inte bara flest segrar utan också stöd av flest så kallade superdelagater – och därmed i praktiken ett ointagligt försprång. De cirka 800 ”superdelegaterna” är alla personer med politiska uppdrag, till exempel senatorer och guvernörer. De deltar i partikonventet i augusti, då presidentkandidaten formellt nomineras. De är inte bundna att följa valresultatet från sin delstat utan får rösta på vilken kandidat de vill. Nu återstår att se om dessa delegater får det inflytande som det spekuleras i.
Och sist och slutligen om den demokratiske presidentkandidaten heter Obama eller Clinton. I samma veva får vi veta också veta om vicepresidentkandidaten möjligen heter Clinton eller Obama. När vi vet det är det dags för den r i k t i g a valrörelsen, då USA:s medborgare ska välja ny president: McCain eller mr/mrs X. Den 4 november vet vi (förhoppningsvis) vem det blir som ska styra världens mäktigaste land under de följande fyra åren.
(maj/juni 2008)
Handelsbankens förre ordförande Lars O Grönstedt, enligt Affärsvärden
Carl-Johan Malmberg i SvD:s recension av den oerhört uppmärksammade ”En dramatikers dagbok” av Lars Norén. Dagboken är på 1680 tättryckta sidor, 2008-04-25
april 2008
Vinstvarningarna duggar tätt i dessa dagar: Sony Ericsson, Stora Enso, Rottneros, ett antal storbanker med flera, är alla i samma prekära läge. Vinstvarning, detta besynnerliga ord, är nu så vanligt i spalterna att även de som har ett minimalt intresse för ekonomi har tvingats lära sig vad det betyder. Och det har alltså ingenting att göra med företagare som med gråten i halsen skamset meddelar omvärlden att de misslyckats med att hålla bolagets siffror röda. Tvärtom. De handlar alltsomoftast om gigantiska och välmående bolag, som ledset måste konstatera att den förväntade v i n s t e n blir lägre än väntat: att bolaget kanske bara gör 1 miljard i vinst detta kvartal, mot förväntade 2 miljarder. Som många andra tycker Svenska Akademien att ordet är lite besynnerligt. Åtminstone står följande i SAOL: ”Använd hellre resultatvarning”. Det ordet fick inte en enda träff på vare sig Dagens Industris hemsida eller ekonomisajten E24 eller SvDs sidor. DN använder sig dock av både ordet vinstvarning och resultatvarning.
Klicka här och kom till en artikel från E24 om färska vinstvarningar: resultatvarning
Och här om du vill läsa en artikel från Grönköpings veckoblad: Grön
(april 2008)
Svenska simmaren Therese Alshammar missad medaljerna på 50 meter fjäril men deppar inte nämnvärt. 2008-03-20
april 2008
När hela befolkningen tittade på Melodifestivalen på tv vände vi våra blickar bakåt och firade orgier i det nära förflutna. Vi tittade på filmer från när barnen var några år yngre än idag – när de föddes, när de lärde sig gå och prata. Vi förbluffades över hur snabbt tiden går. Och samtidigt: hur oändligt mycket tid man ändå har att umgås, minnas och prata – när tv:n är avstängd.
Fredrik Mattsson
Steven Spielberg, amerikansk regissör, hoppar av åtagandet som konstnärlig rådgivare till OS-invigningen. Spielberg protesterar främst mot Kinas politik i Sudan, där konflikten i Darfur alltjämt pågår. Vän av ordning undrar lite försynt om Spielberg först nu har insett vilka brott mot mänskliga rättigheter som Kina har på sitt samvete. (2008-02-13)
februari 2008
Pär Nuder blev av med jobbet. Mona Sahlin önskade sig en annan ekonomisk talesman och Nuder fick gå. Nuder tillhörde Göran Perssons innersta krets och det är väl inte allt för långsökt att tro att Mona Sahlin avpolleterade Nuder för att markera sin egen linje och skapa ett tydligare eget team. Turerna kring Nuders avgång väcker dock en del frågor. Vad var syftet med den cirkusen? DN:s politiske kommentator skrev följande om saken dagen efter beskedet: ”Det normala i partier är att talesmän och företrädare officiellt avgår frivilligt och med uttalat fullt förtroende för partiledarens beslut. Men Mona Sahlin har inte den ställningen. Nuder väljer i stället att slå dörren i ansiktet på sin partiledare.” Och sätta sig på gubbhyllan, som han själv sa. Tillsammans med Bosse Ringholm. Undrar just vad de kommer att smida för planer på den bänken. För ingen kan väl på allvar tro att Pär Nuder, som påtagligt trivts i rampljuset när han efter år i kulisserna fick träda fram under Perssons tid vid makten, nu kommer att låta sig tystas av Mona Sahlin?
(februari/mars 2008)
Björn Lindell, beteendevetare och författare till boken ”Slåss för det goda”, om bland annat värdegrundsfrågor och barnuppfostran. Kronikaet från en intervju i Upsala Nya Tidning 2008-01-21
januari 2008
På ett alldeles tomt hotell i Dalarna firas en födelsedag. I sällskapsrummet på översta våningen äts medhavd mat eftersom restaurangen stängt. Någon plockar fram “sänka fartyg” i en modern variant av plast. Barnen springer upp och ner i trappan men det finns inga gäster att störa. Det kunde varit som i filmen “The Shining” men är snarare som i någon bok av Astrid Lindgren. Julpyntet är kvarlämnat och snö faller utanför.
Förra moderatledaren och landshövdingen Ulf Adelsohn är förbannad på Svenska Dagbladet, som han tycker har blivit partisk och har del i den moderatledda regeringens dåliga opinionssiffror. På frågan om Adelsohns fru, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) delar hans uppfattning om SvD svarade Ulf Adelsohn med det ovan angivna Kronikaet. Kulturministern räddade sig dock ur den pinsamma situationen genom att via sin pressekreterare hälsa ”att den enda uppfattning om SvD som hon delar med sin make är att de fått det mycket trevligare vid frukostbordet sedan maken slutat hetsa upp sig över morgontidningen” (SvD 2007-12-18)
december 2007
Att Janne Josefsson på SVT:s Uppdrag granskning kan försätta berg är ingen nyhet. ”Valstugeskandalen” och ”Fallet Louise” är bara två exempel på granskande reportage som ställt saker på ända och fått saker att hända. ”Köttfärsfusket” nu i december avslöjade att ett antal ICA-handlare systematiskt märkt om köttfärs, som blivit gammalt enligt ”bäst-före-datum”. Med hjälp av dold kamera kunde tittarna själva se hur denna hantering gått till. Stor kalabalik har därefter utbrutit.Livsmedelsverket har fördömt hanteringen, ICA har kallat till stormöte för att klargöra den högsta ledningens uppfattning i frågan, aktien har sjunkit, en av de utpekade ICA-handlarna har lämnat bolaget efter 18 år, en förundersökningar har inletts mot de utpekade handlarna och ICA-reklamen har för en tid stoppats, för att nu följas av en reklamfilm som kommenterar den senaste händelsen.
På Uppdrag gransknings hemsida kan du se reportaget och på www.ica.se kan du se den nya reklamfilmen som kommenterar det inträffade.
(december 2007)
Kung Juan Carlos till Venezuelas president Hugo Chávez, då han avbröt den nuvarande spanske premiärministern Rodriguez 2007-11-10, och kallade Spaniens förre preminärminister José Maria Aznar för fascist.
november 2007
TV4:s inrikespolitiske kommentator Anders Pihlblad var nyligen på krogen med statsministerns närmaste medarbetare, statssekreterare Ulrica Schenström. Detta förevigades på bild och publicerades i Aftonbladet. Att en politiker och en journalist träffas och pratar över en öl är kanske inte så märkligt men att Tredje statsmakten sitter och pussas i en soffa med Statsmakten själv är förstås att missbruka allmänhetens förtroende. Pihlblad kommer knappast att kännas särskilt trovärdig i sin inrikespolitiska ”granskning” och bådas omdöme har kommit på skam. Förutom det omdömeslösa i att vara full tillsammans med en medierepresentant är den viktigaste frågan förstås om Schenström var jourhavande tjänsteman vid tillfället. Om detta var fallet borde det förstås leda till att hennes lämplighet på posten bör ifrågasättas. Att Fredrik Reinfeldt svarar irriterat på journalisternas frågor om ”affären” gör inte saken bättre. Han är uppenbart skakad av det som inträffat och väljer att hellre kasta tillbaka byken på journalisterna än bemöta det på ett effektivt sätt.
Enligt Anders Pihlblads vokabulär var Ulrica Schenström ”glad i hatten” under pusskvällen, hur mycket i luvan han själv var förtäljer inte historien. Frågan som hänger i luften är vem som får kasta in hatten. Eller plikta med hela huvudet.
PS1: Och knappt hade vi skrivit det då det meddelades att Schenström tar en timeout från sitt jobb. Kommer hon att komma tillbaka?
(november/december 2007)
Statsminister Reinfeldt tog på Moderatstämman i Gävle i oktober ordet skatteparadis i sin mun och försökte göra detta negativt värdeladdade ord till något positivt.
oktober 2007